Persern är en av de äldsta raserna av katter och har fått sitt namn från gamla Persien eller Iran, med omnejd där katten har sitt ursprung. Rasen blev känd från ett europeiskt perspektiv på 1500-talet och började på 1600-talet importeras till främst Frankrike och finare kretsar där perserkatten blev ett exotiskt och exklusivt inslag. Dagens avlade perserkatter kommer dock främst från England och USA där man framförallt sysslar med uppfödning. Det nuvarande idealet för en perserkatt är långt hår och platt nos som nästan sitter i höjd med ögonen.

Pälsen kräver omskötsel då den måste kammas regelbundet och badas ungefär en gång i månaden. I gengäld är perserkatter lugna och sällskapliga med ett jämnt temperament, vilket gör att de passar utmärkt som innekatter.

Traditionella Persiska Katter

Den traditionella persiska katten har längre nos och lagom med päls. Ett exempel på detta är Chinchilla perser som inte är fullt lika framavlad som dagens standardperser. Just Chinchillan har silverfärgad päls och smaragdgröna ögon med svart kant vilken ger den mycket fina drag, en docksöt katt enligt många. Den traditionella persiska katten har idag dock sin motsvarighet främst i den brittiska långhåriga katten.

Exotic Shorthair

Den korthåriga varianten av perserkatt är också en lugn och skötsam katt med samma platta nos. Exotic Shorthair passar den som vill ha samma karaktärsdrag på sin katt som en perser men utan all skötsel av pälsen. Rasen togs fram i USA på 1950-talet då man korsade amerikansk korthår med perserkatten för att förbättra den korthåriga varianten. Under 60-talet var man nöjd med framavlingen och katten fick namnet Exotic Shorthair. Både perser och Exotic ska sträva mot runda drag för att anses riktiga för sin ras.

Angora

Kallas också Turkisk Angora då det är en gammal långhårig kattras med ursprung i Turkiet. Namnet kommer från det grekiska namnet på Turkiets huvudstad Ankara. Rasen importerades liksom perserkatten till Europa på 1500 och 1600-talen men har ett annat temperament än släktingen persern. Den är alert och envis men intelligent, lättlärd och gillar att stå i centrum. Turkisk Angora har också det säregna draget att den gillar vatten och att bada, vilket den har gemensamt med Turkisk Van.

Rasen Turkisk Van har fått sitt namn efter sjön Van i östra Turkiet där den har funnits som vildkatt i tusentals år och därför är anpassad till klimatet där. Pälsen är tjock och vattentät och rasen har även en slags simhud mellan tårna då den är van vid att bada i vattendragen runt sjön. Huvudet och svansen har kastanjefärgade partier samt att ögonen har olika färg. Det var två engelskor på besök i trakten som tog med rasen till Europa på 1950-talet och därefter har den kunnat leva vidare i andra miljöer än sin ursprungliga.